Inser att det har varit lite dåligt på bloggfronten, men det betyder desto bättre på äventyrsfronten...
Tänkte att vi skulle dela med oss av våra senaste. En tur som binder samman många av de komponenter som gör en tur komplett; skidåkning, alpinklättring, högtryck & dessutom en övernattning under en stjärnklar himmel. Allt är däremot inte alltid fantastiskt, en av de stora lärdomarna är att det sällan blir som man tänkt sig. Många dagar har vi stigit upp i natten, gjort en approach på 2-3 timmar för att komma till den tänkta klätterleden för att inse att den helt enkelt inte är i skick (snö som inte går att ta sig fram i, is som ska finnas finns inte osv. Mer om detta tänkte vi komma till i ett senare inlägg. För denna tur gick faktiskt(!!) enligt plan. Vi tog sista liften upp till slutstationen i La Grave, på med hudarna och sedan gick vi upp till col du girose var Rateau's västkam startar. Där slog vi upp ett läger för natten, då prognosen visade både vind- och molnfritt så hade vi enbart med oss sovsäck och liggunderlag, för en natt underbar himmel. Kallare än väntat med ca -17 grader som kallast, men med varm sovsäck och dunjacka så klarar man sig rätt långt ändå, speciellt när man kan kika upp mot natthimlen och skåda fler stjärnor än någonsin. På morgonen fick man motvilligt lämna värmen man byggt upp i sovsäcken för att bege sig ut i kylan, och återigen uppleva smärtan med att försöka få på sig ett par kalla pjäxor. Därefter påbörjades klättringen mot Rateaus västra topp. En tur som börjar med en kamvandring men som involverar mer och mer klättring,och avslutas med lite brantare klättring innan man tillslut når toppen. Därifrån var det som att se ut i oändligheten av berg, allt från det vilda Ecrins massivet till Mont Blanc massivet borta i fjärran. Väl tillbaka vid vårt camp så kunde vi ta på oss skidorna för att åka ett fint åk ner på glaciären och sedan vidare mot toppstationen igen där en öl och pizza väntade. Eftersom högtrycket verkar hålla i sig så blir det mer planering för soliga dagar nu. Bjuder på lite bilder sålänge!
0 Kommentarer
Vi tyckte att det var dags att utforska det storslagna Ecrins massivet lite mer ingående, därför uppstod idén med att packa med lite extra vikt för att spendera någon natt i ett övernattningsrum omgivna bland alla omtalade bergstoppar. Övernattningsrum är det som finns när alla stugor har stängt fram till våren. Så väldigt enkla stugor med sängar och bord, utan värme eller annan lyx, är det som finns att använda under denna del av året. Men vi är tacksamma att bara kunna ta oss ut på det sättet och sedan få vara långt borta från allt (eller nära allt, som man också kan välja att se på det), och känna att man har så många möjligheter som bara väntar på en.
Du tar liften från La Grave, som kan ta dig ända upp till 3600möh. Därifrån är det bara att skidra djupare in i massivet. Vi hann med en fin kamvandring mot Le Râteaus västra topp, ett berg som är svårt att inte lägga märke till från La Grave med en lång travers med spetsiga hajtänder som hinder. Sedan var det bara att försöka navigera sig mot stugan, vilket tog betydligt längre tid än väntat med den snöbrist som råder i området. Efter att ha skottat oss in så kunde vi äntligen avnjuta en frystorkad pasta iklädda dubbla dunjackor och sovsäck. Dagen därpå startades 3:30, långt innan de första solstrålarna börjar nå bergstopparna. Detta destruktiva beteende bara för att hinna med en lång och krävande tur medan dagsljuset fortfarande är på vår sida. Som man lärt sig så går det sällan som man tänkt sig, dag två var inte ett undantag. Krånglande stighudar, en eländig approach, svår routefinding som slutade med whiteout, får sammanfatta dagen. Men det viktigaste är ändå att komma hem, dessutom med nya lärdomar från bergen att ta med sig till kommande äventyr.
|
Here you can follow us from the small things to great adventures. Thoughts, stories or just pure nonsense. @alexandernordvall@sofieteriksson |